MASTÄMNET. En novell av Thomas Svensson. Folk i Fryksdalen vet hur skog ska fällas. För det har man gjort i evinnerliga tider, åt norrbaggarna, kronan och rika herrar i Göteborg, till bjälkar och mast, till timmer som kapas och sågas till virke. Ingen kan skog lika bra som en fryksdalskarl och bäst av dem alla är männen från Frykeruds socken. Den har berättats många gånger, historien om en karl från Fagerås som blev tvungen att gå till skogs för att försöka hitta ett mastämne åt den svenska flottan. Hustrun satt hemma i torpet med nyfött barn och sinande bröstmjölk. Mitt i vintern gav han sig av med häst och släde, svulten redan vid avfärden. Men det var en seg karl, van vid umbäranden och han visste hur man överlever till skogs. Ett mastämne skulle godkännas av admiralitetets förläggare och det gällde att stammen hade de rätta egenskaperna. Fusk skulle inte gillas. Hade man otur var förläggaren på dåligt humör eller på fyllan. Då kunde arbetet vara ogjort och man fick återvända h